Stegen bar mot ett av mina favoritutflyktsmål. Nämligen Klippans kulturreservat där den genuina Klippans Bruksbåtsförening har sina veteranbåtar. Om detta har jag tidigare skrivit varför jag inte ska trötta er med en repris. När jag gick där ute på bryggan kände jag en härlig doft. Likt en spårhund doftade jag mig fram till tunnan med ovanstående text. Jag lättade på locket. Där stod jag och doftade en bra stund. Njöt i fulla drag av tjärdoften. Ända till dess att jag fick sällskap där ute på bryggan av några andra flanörer. De tittade lite konstigt så jag avbröt min aktivitet hejade och gick. Varför jag hejade vet jag inte riktigt. Kanske hade jag blivit lite hög på ångorna.
Sedan spatserade jag omkring lite på måfå. Sådär oplanerat och nyfiket ni vet. Då kom jag fram till den här installationen… Kolla fåtöljen där i mitten. En vild gissning är att man ska sitta där vid fullmåne och vänta på utomjordningar. Eller också har det med energier och grejer att göra. Tid verkar de som "skapat" detta ha gott om. Bara till att gratulera.
Sedan klättrade jag upp för ett berg för att beskåda min favoritutsikt. Där satt jag ett tag och tänkte på saker som jag håller för mig själv.
Fick syn på en ögla vilket gav mig en del huvudbry. Snälla hjälp mig någon. Vad tusan gör en ögla långt uppe på berget?
Där uppe på berget började min blåsa göra sig påmind så jag gick in i buskaget. Bara ifall om att det skulle dyka upp ytterligare bergsklättrare. Då sprang jag till min stora förvåning på en utbränd bil. Kändes både spännande och lite otäckt på en och samma gång. Borde jag kanske avlägsna mig och ta mig mot de promenadstråk som vanliga människor håller sig till, tänkte jag. Medan jag fotade muttrade jag för mig själv ”hur fasen har bilen kommit hit från första början”. 
Uteserveringarna är snabba till att öppna. Eftersom jag var rätt klädd funderade jag på att ta mig en Latte där i solen, med GP. Fast det blev en korv med bröd istället. Korven ville dock inte vara med på bild. Min mobilkamera, eller rättare sagt linsskyddet, har börjar krångla. Fast ni vet nog alla redan hur en korv med bröd ser ut. Så det var nog meningen att det skulle krångla just då.Många härliga intryck. Liver är allt bra härligt hörrni.
1 kommentar:
I Skövde är det åtta minus, klockan nio på kvällen. Vårkänslorna lyser med sin frånvaro, men visst börjar det bli märkbart ljusare.
Natten är stjärnklar och vacker.
Man förnimmer lite starkt vårljus i dina bilder.
Bilvraket föreställer en Audi 80 från tidigt åttiotal.
En vemodig symbol för tidens förgänglighet.
Tänk tanken på första ägaren som stolt hämtade ut sin skinande nya Audi för några decennier sedan.
Idag ett rostigt vrak.
Skicka en kommentar