I mitt kvarter finns ett arbetarfik. Alltså ett riktigt arbetarfik som saknar allt det som finns på moderna caféer. Stilren sjukhusinredning, panoramafönster, kaffe och jättestor muffins för sextio kronor, människor som är mer upptagna med sig själva än med inmundigandet av den nyss inköpta Latten. Jag är ingen arbetare. Har tummen mitt i handen. Jag stormtrivs på detta fik.
I början när jag klev innanför dörrarna i skjorta och blåjeans stannade verksamheten upp. Tiden fryser liksom till is. Hos mig infinner sig en känsla som jag troligen delar med marsianer, när dessa gör besök på planeten Tellus.
En grötfrukost med ägg, smörgås, bryggkaffe och juice för fyrtio kronor. Stekt fläsk, vändstekt ägg, potatisbullar och så mycket mjölk man orkar dricka vid ett och samma tillfälle för fyrtiofemkronor.
Förutom priserna är stämningen den stora behållningen. Vissa sitter för sig själva. Ingen gör något försök att inleda något samtal. En tyst överenskommelse verkar finnas. Andra sitter i grupp där diverse ämnen avhandlas, där jag av outgrundlig anledning brukar hamna .
Varje gång är jag grymt sugen på att inleda ett samtal med orden ”Bosch senaste elhyvel är grejer” eller ”vi ska få AGB:s senaste asfaltläggare”. Men det gör jag ju inte. Men en dag ska jag göra det. Istället sitter jag och håller med. Säger ”hm” ”hm” och ibland ställer jag någon smart följdfråga utan att avslöja min okunskap.
När man ska betala för sig kliver man helt sonika in i köket. Med fördel tar man med sig sin smutsdisk ut till köket. Vill du verka riktigt världsvan eller snarare arbetargrabb ställer du in disken i diskmaskinen. Jag är inte helt säker men jag tror att detta beteende är en dold kod som betyder att man flörtar lite uppskattande med servitrisen. I vilket fall får du bättre service vid nästa besök.
Arbetarfiken – ett kulturarv - är på utdöende som får lämna plats åt trendcaféerna. Trist. För övrigt finns inte order ”arbetarfik” med i Words register för rättstavning. Istället envisas Word med att vilja rättstava ordet till ”arbetarlik” som tydligen finns med i registret (?). Oroväckande. Mycket oroväckande.
Här en annan bloggares syn på samma arbetarfik.
6 kommentarer:
Var hittar man detta eminenta fik då? :)
Verkar vara en trivsam familjekänsla det där med att man ställer in disk efter sig, men jag kan inte låta bli att undra om det finns någon "mamma" som ser till att alla har torkat av skorna och med hot om skamvrån ser till att alla har gott bordsskick.
Tommy
Det är så det ska va tycker jag!
Man ska inte behöva bli ruinerad när man fikar, sen kvittar det väl med en massa annat lull lull.
Tack för ordet o ha ett fortsatt bra liv.
Rikard
Där ser du Jocke nu har jag kommenterat! fortsätt i samma sköna stil alltid ett nöje o se vad spanarn o rolf har för sig.
Detta caféet verkar riktigt trevligt. Du får visa mig det när jag kommer till götet nästa gång :)
///Alicia
Verkligen oroväckande. Ett sådant café skulle jag oxå vilja hitta här i Finland.
Skicka en kommentar