På nyårsdagen åt jag traditionsenlig kebabpizza som svämmade över av vitlökssås. Till detta köpte jag mig en stor Coca Cola. Värsta fett och sockerbomben. Av en för mig okänd anledning skriker kroppen efter fett och socker just på nyårsdagen. Nog om detta.
Eftersom jag är skadad i tjänsten började jag förstrött läsa på innehållsförteckningen. Då får jag se följande text på framsidan av Coca Colaflaskan: ”Utan tillsatta konserveringsmedel. Utan konstgjorda smakämnen.”
Självfallet är detta en reaktion på den tillsatsdebatt som på senare tid gått het i media.
Jag kommer genast att sluta dricka mitt citronvatten som jag gör av citron och kranvatten. Detta då denna hemmagjorda dryck är fullproppad med E 330 och annat som ex. klorid, sulfat, aluminium och uran. Istället går jag nu över till det naturligare Coca Cola. Bra utveckling detta, självfallet grundad på vetenskap.
Etiketter:mat e-nummer e250 forskning livsmedel/ e-nummer livssmedelstillsatser tillsatser natriumnitrit e250 E-ämnen botulinumtoxin newsdesk hd svd svd2 dn 2 3 4
intressant dn5 dn6 svd svd2
30 kommentarer:
Klokt val Hehe ;) Jag vill passa på att uttrycka min djupa besvikelse över hur livsmedelsbranschen hanterar E-nummerkritiken och kritik över huvudtaget. Dagligen får vi ta del av medias skriverier om livsmedelsindustrins fusk med maten, men det är mycket sällan som livsmedelsbranschen står upp för sig själv och debatterar tillbaka. Ta E-nummer som exempel, vad händer när media klagar på att en produkt från ett visst företag innehåller mycket E-nummer? Jo, några veckor senare visar företaget stolta upp sin nya produkt med mindre tillsatser - som om media hade rätt i att alla E-nummer var onödiga och farliga. Varför inte bara förklara för folk varför det finns tillsatser i maten? För de finns ju där av någon anledning, eller hur?
Charlie - en klok kommentar. Tillsatser är inte nödvändigtvis ekvivalent med "farliga". Det skulle vara intressant att veta vilket perspektiv som du som livsmedelsingenjör har på den här frågan.
Tyvärr är det nog svårt för livsmedelsbranschen att hävda sig. Även om deras argument skulle vara rationella och förankrade i fakta spelar det nog mindre roll.
Konsumenterna styr produktutbudet, och konsumenterna styrs ju tyvärr inte nödvändigtvis av rationella och faktaförankrade argument. En viktigare faktor är nog tyvärr vad som står i kvällstidningar och vad som på ytan ser ut som ett bra attraktivt argument.
Livsmedelsproducenterna ser nog tyvärr större risk (anseende) än vinst med att försöka försvara tillsatser, så de försöker nog bara göra det bästa av situationen - ur ett ekonomiskt perspektiv.
Men visst är det beklagligt att inte rationalitet och fakta hade större penetrans på större mängd av människors medvetenhet :)
Ett annat problem i det här är att vi har lite för lata och flata konsumenter i det här landet. Man vill liksom inte ta till sig viss logik, utan väljer att tro att det ska gå att få allt billigare skinka (eller vad som helst) i evighet. Om det då dyker upp nyheter om att leverantörerna har löst detta genom att pressa bönderna, förstärka smaker, stabilisera konsistenser, osv, så blir det ramaskri om svek och bedrägeri.
Och det är väl här någon stans som många livsmedelsmarknadsförare går vilse och lägger sig för debatten; vips ändras alla recept.
För min del vore det nog mer rakryggat att säga; javisst är det nitrit och natriumglutamat i den här vackra smörgåsskinkan. Men så har vi kunnat pressa priset till fantastiska XYZ kr. Å andra sidan har vi också den här skinkan, gjord med på gammalt vis (äkta, eller vad de nu vill kalla det), men smakar det så kostar det.
Då uppstår ett reellt val mellan alternativ som olika människor kan tycka olika om. Som det är nu kan jag inte välja nitritfri julskinka (troligen inte heller smörgåsskinka). Och då uppstår givetvis en debatt om nitrit i skinkor. Någon stans måste ju frustrationen ut. Och då går industri och andra i försvar. Polariseringen är ett faktum och marknaden är lika stel och trist som förut.
Coca Cola er rene sunnhetsdrikken sammenlignet med rent vann. Det er tross alt, som du selv skriver, "fri" for konververingsmiddel og tilsetningsstoffer.
Mitt nyttårsløfte blir derfor å fylle opp kylen med colaflasker. Basta.
Utrolig at de har lov til å skrive noe sånt. Uffda.
Samtidigt finns det ju gott om konsumenter som är mer än villiga att betala mer för "äkta" mat. Går det att dra en grov och spretig parallell mellan konsumenter som inte bryr sig om vad maten de äter är gjord på eller varifrån den kommer och ett allmänt ointresse och okunskap kring mat och näringslära? Jag vet inte om det är så. Men OM det kan finnas någon koppling, kan kanske ett sätt att nå fram till ett mer medvetet konsumtionssamhälle vara att utbilda människor från grunden. "Börja från BB."
En granskning av kvällstidningar och annan sensationsjournalistisk media skulle vara önskvärt för att börja komma tillrätta med den desinformation som vi så ofta exponeras för.
Skillnaderna mellan "detta är min personliga åsikt och egen erfarenhet" och "detta är vedertagen fakta sprungen ur god vetenskaplig forskning" måste bli tydligare. Sedan kan vi som konsumenter av information och mat själva välja hur vi vill omsätta denna i praktiken.
"Sedan kan vi som konsumenter av information och mat själva välja hur vi vill omsätta denna i praktiken". Det är sant! Synd att vi som konsumenter inte utnyttjar den makten mer. Kul med så många kloka tankar! ;)
Anki Sundin: Lysande!: Kvällstidningarna kan detta med att sälja på rädsla. Upprörande är cynismen där produkter (böcker) och tjänster (matkassar) säljs på andra människors okunskap och därmed också rädslor. Tyvärr tror jag vi aldrig kan få kvällspressen dit du önskar då skrämseljournalistik säljer väldigt mycket bättre än tråkig vetenskaplig fakta. Med det finns andra vägar att gå.
Charlie: Jag är inte förvånad. Svensk livsmedelsindustri har väll aldrig haft någon stake… Det har vi Livsmedelsingenjörer fått erfara vars utbildning lagts ner medan svensk livsmedelsindustri passivt tittat på. Som uppenbart inte är intresserad av bästa tänkbara kompetens.
Johan C: Håller med till fullo. Fast du kan välja nitritfri skinka. Gå till charkdisken beställ en bit rått skinkkött. Sedan är det bara till att koka den hemma och skiva upp.
Arnar: Coca Cola kan med sina ekonomiska muskler göra precis vad de vill.
Jag som lever singelhushåll som inte alltid är hemma på veckorna är tacksam över att det finns diverse E-nummer i min skinka så den står sig i 1 månad. Det skulle bli massor av svinn (miljösvineri) från mitt hushåll om det inte fanns ämnen i den mat jag köper som förlänger hållbarheten. Jag håller också med om att konsumentmakt är det enda raka. Men då gäller det att konsumenten inte har blivit vilseledd av all skrämselpropaganda.
Vad jag är allergisk emot är bristen på kunskap från de som driver drevet mot E-nummer i media. Glädjande nog finns här på bloggen många kloka kommentarer. Kanske vi tillsammans kan balansera debatten
Jodå Joakim, föratteee... bara för att jag vill testa utan nitrit, betyder det inte att jag vill laga all mat från grunden. Jag hinenr inte heller fånga sillen och salta den, innan jag rensar den och vattnar ur den... Nä, utan syrlighet; visst har du rätt på ett sätt. Men då har jag ju inte valet att köpa färdigkokt julskinka som är klar efter en kvarts griljering.
Apropos det Anki skriver. Jag tror att hela den här debatten kan vara början till en bildningsresa för ganska stora lager av befolkningen. Det är bra att frågorna kommer upp och folk börjar ha åsikter. Det blir nog ofta fel i början, men hellre en åsiktsfull matkonsument som agerar på information än en likgiltig som inte ser något annat än kr/kg.
Joakim - tack för det!
Tyvärr är det ju som du säger - alltför ofta presenteras vetenskapliga fakta på ett tråkigt och oromantiskt vis. Forskare och andra som gärna umgås med statistik och för allmänheten relativt otillgängliga termer och modeller behöver lära sig språket om de vill att deras budskap ska nå utanför deras murar.
Joakim och Johan C - Jag har länge förespråkat att mediakunskap borde ingå i många av de högre utbildningarna (inte minst den jag själv har gått, nutritionslinjen), för att underlätta kontakten mellan journalister och naturvetare och därmed tillgängliggöra vetenskap för alla. Jag tror att kunskapsnivån bland befolkningen inom diverse hälsofrågor skulle öka på det viset.
Ansvaret för det, menar jag, är båda sidors. Dels behöver vi som vill ha fram vårt budskap till människor bli duktigare på att formulera oss och kristallisera ut det vi vill att våra mottagare ska ta till sig, dels behöver många journalister bli bättre på faktagranskning.
Jag är övertygad om att det går att romantisera ett budskap utan att frångå riktigheten i det. Tänk er Lancet eller någon annan högrankad tidskrift omformulerad av ett gäng journalister på en kvällstidning. Vore inte det spännande?
"Tänk er Lancet eller någon annan högrankad tidskrift omformulerad av ett gäng journalister på en kvällstidning. Vore inte det spännande?"
Skrämmande, snarare. Kunskap och journalistik hör sällan ihop, i något område. Ofta kan de knappt skriva korrekt svenska...
I övrigt: Jag tror inte att livsmedelsbolagen behöver bry sig alltför mycket om tillsatshysterin. Uppror och alarmism av det här slaget brukar sällan hålla mycket längre än ett par månader, sedan blir folk trötta på det och glömmer bort det. Att folk däremot vill ha snabbtillagad god mat med lång hållbarhet lär inte försvinna, och således lär inte tillsatserna det heller.
Bex - angående Lancet omformulerad av journalister: det jag menar är att forskning behöver bli mer lättillgänglig för allmänheten, inte att journalister ska axla ansvaret att forska åt oss. Det är inte deras uppgift.
Jämför "Windows for dummies", till exempel, som jag i egenskap av gröngöling på datorområdet hellre skulle läsa och ha större förutsättningar att förstå än att ge mig in på de riktigt tunga materialen med experter som mottagare.
Jo, om människor ska ha möjlighet att ta ansvar för sin hälsa behöver verktygen presenteras på ett begripligt sätt. Sedan kan vi alltid ha åsikter om språkvård - som språkpurist på hobbynivå kan jag också irritera mig över felanvända ord, särskrivningar och felkommateringar. Men för att få bukt med det problemet får vi reformera grundskolan först.
Jag lever i singelhushåll och löser det med att jag bara har ett pålägg hemma åt gången.
Jag tycker att man skall processa näringsämnen och tillsatser till en näringssoppa som går att pumpa ut direkt till konsumenterna. På så vis slipper vi eländet med energiförbrukande fordon som skall ta oss till affären också. Snacka om besparingar. Om man vill att näringslösningen skall smaka kycklingsoppa kan man ju ha lite extra tillsatser hemma och krydda med.
En enkel lösning på ditt påläggsproblem är att handla i den manuella charken. Köp 5-10 skivor så räcker det till nästa gång du handlar och blir inte allt för gammalt. Så får vi ju hoppas att chark-skinkan får lite färre e:n i framtiden...
Medias bild är ganska onyanserad och industrin får sällan berätta vad de gör bra. Det skrivs bara om det som anses dåligt. E-nummer är inte fusk utan godkända tillsatser som måste deklareras. Ingen tar upp frågan om vad som händer i restaurangvärlden. Många asiatiska krogar "kryddar" sin mat med ren glutamat. De anger knappast på sin matsedel att de har E621 i sina rätter. Självklart ska vi ifrågasätta om alla tillsatser behövs men en tillsatsfri värld kommer vi aldrig att leva i!
Ylva: Jag vill ha fler slags pålägg hemma samtidigt och detta går utmärkt tack vare rejällt kall kyl och E-nummer. Och jag fortsätter gärna så om det ok för dig.
Pär: Finns ingen manuell disk där jag handlar. Så jag fortsätter gärna köpa min skinka med E-nummer om det går bra för dig?
Anonym: Läs mina andra 2 debatter här på bloggen om E-nummer.
Saknas en manuell disk är ju rådet att byta affär!
En bra affär har en manuell disk!
Jag fortsätter gärna med att handla i min butik då den är mycket bra och ligger nära där jag bor så jag kan gå(klimatsmart). Om nu detta är ok för dig vill säga??
INTE KLIMATSMART, när E-nummer mest är en bidragande faktor till att "mat" kan tillverkas 100 mil (eller mer) från ditt hem. Bättre vore lokal tillverkning, dvs att slippa de transport-avgaserna.
Gynnar alla med mer småskalig och lokal mat-"hantering". Kostar kanske lite mer, men det är jag beredd att betala för.
Personligen underviker jag E-nummer så långt det går och fryst färdigmat ... glöm det, aldrig i livet.
Anonym: Den TOTALA sträckan bli mindre med stora centrala tillverkningsenheter. Fråga vilken logistiker som helst.
Annars bara kul med ditt val. Alla är ju fria att göra sina egna val beroende på tid, ekonomi och ekonomi.
Ha De Gott Joakim
Snacka om att ta sin livstil och tvinga in den i klimatsmart-mallen.
Folk i din bransch har jag träffat sedan jag var 13 och hur ni kunnat överleva är mig en gåta. Alla ni som diggar E behöver inte vara ledsna det kommer mera så det är bara att stå på gott folk.
R
Anonym: Jag och andra inom branchen diggar inte E-nummer. Jag diggar mest stones just nu. Och jag är inte ett dugg ledsen utan tycker debatten är mycket bra...
Detta i synnerhet när det blir så tydligt att när argumenten tar slut så kommer de anonyma personliga påhoppen som ett brev på posten... Kul!
Ha De Gott Joakim
Intressant debatt.
Jag håller med om E-ingridiensernas nödvändighet. Det gör ju att vi har billigare produkter. Det är inte helt fel att kunna köpa Euroshoppers pålägg för under tian hektot.
Sedan finns det lyxigare alternativ och där blir jag däremot lite irriterad när de har nästan exakt samma tillsatser som Euroshopper.
En annan aspekt av hållbarhetsdebatten är att jag tror att vissa tillverkare sätter kortare datum än vad de behöver. Det antyder att produkten är "naturligare" och gör att konsumenten kastar fullvärdiga produkter pga att datumet har gått ut. Vad tror ni om det sistnämnda?
Hej!
Jag har kommenterat ditt inlägg på min blog om att jag skulle idiotförklara konsumenter vilket jag inte tycker jag gör. Jag tycker debatten är bra eftersom det kanske uppmärksammar konsumenter att titta på etiketten vad vissa livsmedel innehåller- det är därför jag valde kommentera flest-e-nummer-tävlingen.
Debatten handlar inte bara om e-nummer utan om det generella intaget av föda. Gemene man vet exakt hur mycket bensin bilen driver men har ingen aning om hur många kalorier eller vilket energiintag ens egen kropp behöver. All form av medvetenhet är bra, den uppmärksammar också problem som är kopplade till den allmänna folkhälsan och att bra kost kan bespara vården många slantar.
Att ha 22 E-nummer i en produkt handlar ju mer om att sälja en produkt som ska marknadsföras som att den är mer hälsosam med en lägre fettprocent. Det är det enda konsumenten ser och det vet producenten- enkel försäljningsmetodik. Fettet har ersatts med tillsatser istället för majonäs dvs olja och äggulor. Hållbarheten är förmodligen inte upphovet till så många tillsatser utan snarare konsistensen av produkten. Det kanske inte farligt- men det låter inte heller så trevligt.
Det går att påverka matsvinn och klimat på andra sätt än att stoppa i tillsatser och dessutom främja miljön. Det är inte speciellt praktiskt svårt heller men det kräver att man måste ändrar sina vanor. Ta ditt skinkexempel, någon nämnde lågprismärket euroshopper.
Köp ett mindre parti skinka i disk så slipper du dessutom plastförpackningen och främjar närodlat med kortare transporter om du bara väljer en produkt från trakten. Vet du var din långlivade skinka kommer ifrån- Sverige? Och hur tror du din lilla gris lever innan han blir långlivad skinka, du som är miljövän? Det finns naturligtvis en anledning till varför skinkan är billigare och det är inte för att grisen lever på en mysig bondgård och kan böka i frid och fröjd.
Så länge folk fortsätter handla euroshopperskinka( eller ngt annat billigt märke) så kommer prisglappet till ekologiska och närodlade produkter fortsätta vara stort. Man måste börja någonstans och det krävs uppslutning för impact om priserna ska bli bättre. Det gäller att ställa krav på producenterna.
Det kommer komma forskningsrapporter som både hävdar förespråkande för och emot tillsatser. Vetenskap är inte absolut utan bara ett par glasögon som förstärker delar ur ett sammanhang beroende på hur man vinklar dem. Min magkänsla säger dock att gärna slippa "matkosmetiska" och fett/socker-ersättande tillsatser även om det handlar mer om filosofi än vetenskap.
Mvh Magnus
Joakim,
Tack för besöket i bloggen...
Självklart är det upp till dig vilken skinka du vill köpa och i vilken affär du vill handla...
Hygienkonsult,
Hmmm... hur mycket får du betalt för att blogga? Och vem är din uppdragsgivare?
Till anonym: När argumenten grundat på kunskap tar slut kommer konspirationsteorierna som ett brev på posten, som antydningar om att jag skulle vara köpt.
Fast frågan du ställde skull aldrig ställts om du läst allt jag skrivit om E-nummer HÄR.
Min enda belöning är kommentarer som dina då dessa roar mig. Tack!
-98 tog jag Livsmedelsingenjörsexamen och har sedan dess jobbat med matsäkerhet. Vad gör du?
Eftersom jag jobbar som utbildare (i mitt egna företag) är min slutliga uppdragsgivare du som konsument, så du slipper bli sjuk av maten som du handlar och förtär.
Ha De Gott Joakim
Håller med dig Joakim!
När det blir uppenbart att man kan för mycket, så blir man beskyld för att vara köpt. Det känns lika meningslöst som att diskutera människors lika värde med en nynazist.
Jag blir dock glad när jag ser att du har samma uppfattning som jag när det gäller tillsatserna. Det är ett säkert sätt att minska matsvinnet. Den kastade maten har större miljöpåverkan än förpackningarna.
Skicka en kommentar