Julklichéer

Annandag jul och nyss hemkommen från mitt föräldrahem. Skulle nu kunna plåga er med en massa julklichéer.

Barnens kramar känns som man varit saknad i varje sekund sedan vi senast sågs. Ynnesten att få ha friska och kärleksfulla föräldrar. Hur fint det känns att få uppleva julen genom barnens – förlåt ungdomar hette det visst i år - ögon. Kalle Anka med grogg. Julklappar som alla verkar jättenöjda med. En tomte i cement. Syskonbarn som idogt har tränat på dels ett trolleriuppträde men också några julvisor på klarinett. Uppträden som genomförs med den största bravur. Stolta föräldrar. En glädjetår i morbrors ögonvrå. Applåder, ovationer och skål.

Allt detta med att i lugn och ro få umgås med nära och kära under julen. Sitta länge till bords för att hinna njuta av all god julmat. Prata om allt som det inte hunnits prata om. Mammas köttbullar som är bäst, på riktigt. Mannen som varje jul överträffar sig själv med sin hemkryddade snaps. Och granen den har nog aldrig tidigare varit så fin som just denna jul.

Alla dessa klichéer - visserligen för mig självupplevda sanningar - ska jag verkligen inte plåga er med på denna blogg. Nä usch nej. Vore rent av elakt.

Tomte går bra att hyra under julafton, så varför har ingen kommit på den briljanta iden med att hyra ut barn. Nästa jul är det jag som hyr mig ett par kottar.