En tidig morgon på plats i ett konferensrum någonstans i Sverige höll jag som bäst på med förberedelser inför en tvådagarskurs som heter ”HACCP – Lika viktigt för alla”. Ganska snart märkte jag att projektorn inte fungerade.
Lite tekniskt strul är inget ovanligt och med åren har jag lärt mig att kunna avhjälpa de flesta av problem. Det var gott om tid innan de första kursdeltagarna skulle börja trilla in varför jag hämtade mig en kopp kaffe och lugnt började med en felsökning. Det visade sig dock inte vara så lätt som jag först trott.
Trots att jag per telefon tog hjälp av både teknisk support samt utbildningsstöd var projektorn fortsatt stendöd. Eller ja den ville liksom inte prata med min dator. Projektorn och min dator hade uppenbarligen blivit vreda på varandra. Oklart varför. Kanske var det för tidigt på morgonen. Själv brukar jag avhjälpa dåligt morgonhumör med kaffe, men ställde mig tveksam till om detta var rätt medicin för vred teknisks apparatur.
När så gott om tid plötsligt blivit bråda tider började svetten lackas i pannan. Jag pratade i två telefoner, hade några sladdar runt nacken, trixade med datorn, pratade med en snäll kille som dök upp från ingenstans som försökte hjälpa mig. Samtidigt.
De första kursdeltagarna var på plats och det trillade hela tiden in fler. Trettioåtta stycken skulle vi bli allt som allt. Jag förbarmade mig över att jag inte fick tid att hälsa ordentligt när de lite sådär desorienterat kom in genom dörren. Som en sista akut åtgärd ringde jag ett par budfirmor för att försöka beställa fram en projektor. Inte heller detta lyckades.
Det var bara till att konstatera faktum. Jag står utan projektor och utbildningen ska starta, NU. Framför mig satt trettioåtta kursdeltagare som alla förväntansfullt hade mig i sitt blickfång. Sorlet lade sig. Jag tog ett par djupa andetag, svepte koppen av det nu kalla kaffet, försökte skaka av mig frustration, stress, ilska och svett. Fokusera. Improvisera.
Utbildningsdag nummer två hade jag en fungerande projektor då jag hade beställt fram en sådan från en budfirma. Hur kursen gick? Det får andra avgöra. Närmare bestämt trettioåtta stycken.
3 kommentarer:
Det förvånar mig att du inte har en egen projektor.
Tommy
Hej, Tommy!
Tack för din kommentar. Tydligen blev du förvånad över att jag inte släpar runt på en projektor vilket jag kan förstå. Dock har jag inte funnit anledning till att göra just detta när dessa alltid finns på plats?
Men inget ont utan att det har något gott med sig. Eftersom kursutvärderingarna visade på synnerligen nöjda kusrdeltagare vet jag nu att projektor inte avgör kvalitén på kursen. Faktum är att jag tror ingen ens märkte att projektor saknades den första dagen. Fast då gick det också åt 3 blädderblock och 3 whiteboardpennor.
Ha De Gott / Joakim
Frustrerande när tekniken inte fungerar!
Tack för inlägget! & din blogg verkar vara mycket intressant och läsvärd.
Skicka en kommentar