2010-04-08

500 000 Matförgiftade per år


Nollvision för matförgiftningar

Varje år blir en halv miljon svenskar matförgiftade, av dessa dör runt 20. För samhället innebär detta enorma kostnader i form av sjukvård och produktionsbortfall. Varför finns det ingen nollvision här?

Ibland kommer dessa utbrott till medias kännedom. Då går det ofta att läsa om saknaden av nödvändiga rutiner och att detta nu har rättats till. Visst kan rutiner vara bra hjälpmedel vid hantering av mat, men inga rutiner i världen kan ersätta personalens motivation och förståelse kring säker mathantering.

Inget egenkontrollprogram, i vilket det finns rutiner, kan någonsin bli effektivare än personalens motivation att jobba efter just detta egenkontrollprogram.

Frågan landar i hur personal som hanterar mat ska känna glädje och motivation. En viktig faktor för att uppnå detta är ledningens engagemang. En chefs uppgift är att entusiasmera, coacha och kommunicera livsmedelsfaror positivt. Viktigt är också att det finns en förståelse, vilket uppnås genom god kompetens.

Nu syns en ljusning då det nyligen kom ut en ny kvalitetsstandard, ”Svensk Standard för livsmedelshantering i butik”. Standarden har utarbetats av en arbetsgrupp inom Svensk Dagligvaruhandel och är accepterad av SWEDAC.

Detta betyder att livsmedelsbutiker kan bli kvalitetscertifierade av en oberoende tredje part, vilket ger tyngd åt trovärdigheten. Standarden är ett komplement till de tidigare framtagna branschriktlinjerna ”Säker mat i din butik”.

Inom livsmedelsindustrin har det sedan en längre tid funnits olika kvalitetsstandarder att certifiera sig emot. Ute i konsumentled – livsmedelsbutik, restaurang – har detta saknats. Standarden innebär nya positiva möjligheter.

I Svensk Standard för livsmedelshantering i butik finns tydligt uppställda kriterier för bland annat spårbarhet, HACCP, märkning, intern revision, ledningens engagemang, faroanalys, rengöring, temperaturkontroller samt nödvändig utbildningsnivå på butikspersonal. De specifika kriterierna för varje område måste uppfyllas för att få det eftertraktade certifikatet.

Standarden möjliggör höjd status för dem som arbetar med livsmedel i butik. Det är obegripligt hur yrken vars syfte är att förse oss konsumenter med god, säker och hälsosam mat kan ha dagens låga status. Med höjda kompetenskrav höjs så även statusen inom yrkeskåren. Detta kommer oss alla konsumenter till nytta genom säkrare och bättre mat i butik.

Ofta inhandlar vi konsumenter vår mat utan minsta reflektion över om maten har bearbetats av personal med rätt kompetens. Detta är förunderligt. Skulle någon nyttja flyg, kollektivtrafik, tandvård eller för den delen en frisör utan personal med adekvat och godkänd utbildning?

Så väl piloter som butiksarbetare måste inneha rätt kunskap för att kunna förebygga de faror som finns i verksamheten. Gör någon av dem fel i sin dagliga yrkesutövning äventyras obevekligen kundens hälsa och välbefinnande.

Sedan en tid har liknande utbildningskrav funnits i svensk livsmedelslagstiftning. Men med en undermålig kommunal tillsyn – beroende på var i landet man befinner sig – har det visat sig vara svårt att uppnå en acceptabel efterlevnad. Samtidigt är det svårt för kunden att få information om hur den faktiska efterlevnaden av kraven ser ut. Således har de system som funnits varit otillräckliga, eftersom de omöjliggjort aktiva val för konsumenten.

De butiker som väljer att bli certifierade kommer med all sannolikhet stolt visa upp i sina certifikat. Detta ger en markant ökad konsumentmakt. Möjligheten ges att välja de butiker som är kvalitetscertifierade, där det satsas lite extra på trygg och säker mat.

Svensk Dagligvaruhandel tog det beundransvärda initiativet till en kvalitetsstandard i butik för trygg och säker mat. Utmärkt. Det vore fantastiskt om vi nu kan få se samma utveckling inom restaurangnäringen.

Joakim färdig, J.F. Hygienkonsult

Lämna gärna en kommentar genom ett klick HÄR.

Följ en Hygienkonsults vardag genom Twitter HÄR.

Läs mer om kvalitetscertifiering HÄR.

10 kommentarer:

Anonym sa...

Jag håller helt med dig att det är bra att hygienkraven i butikerna har höjts. Däremot tycker jag inte att man skall tillverka livsmedel speciellt inte kylda färdigrätter med flera veckors hållbarhet i butikerna.

Industrin är bättre på att tillverka livsmedel. Livsmedelshandeln skall syssla med det de är bäst på nämnligen sälja livsmedel.

Vi på MicVac har en metod att tillverka kylda färdigrätter, där man bibehåller en bra produktkvalitet och får en hållbarhet på 30 dagar vid + 8º C.

Om du har möjlighet att gå in på vår hemsida, så skulle det vara intressant att höra din uppfattning om produktsäkerhet för livsmedel i allmänhet och kylda färdigrätter i synnerhet.

Vänliga hälsningar
Olle Olofsson

Head of Technology

Joakim sa...

Hej, Olle!

Tack för din kommentar.

Hygienkraven höjs inte i butik utan de har hela tiden varit höga Skillnaden är att de butiker som så önskar nu kan certifiera sig och visa på att de HAR höga hygienkrav som efterlevs i den enskilda verksamheten.

Enligt min mening får vem som helst, så väl industrin som butik, tillverka färdiga måltider så länge man tillser att maten är säker.

Ha De Gott Joakim

David sa...

Jag drar mitt strå till debattstacken här:

http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.12056102

Anonym sa...

Joakim,

Tack för svaret.

Håller med, men det finns alldeles för många som inte har dokumenterat sin produktsäkerhet och vet alltså inte hur länge produkterna håller och vilket beroende hållbarheten har av lagringstemperaturen. Många även inom industrin vet heller inte att pastörisering innebär att temperaturen i kallaste punkten i produkten skall hållas vid 90º C i 10 min, vilket är ekvivalent med 98º C i 2 min, vilket vi utnyttjar i vår process.



Vänliga Hälsningar

Olle

Anders sa...

"Varje år blir en halv miljon svenskar matförgiftade"
Det man ofta glömmer är att över 90% blir det i egna hemmet, har inte exakta siffror här, men vill minnas att det är närmare 95% som blir matförgiftade av egen okunnighet eller slarv, tex jordbakterier i mat som borde varit sköljd mer noggrant.

Joakim sa...

Hej, Anders!

Tack för din kommentar.

Utav de 500000 som blir matförgiftade uppskattar Livsmedelsverket att det är 50% i hemmet och 50% som ätit ute (restaurang, matsal, snabbmat osv). Utav de uppskattningsvis 250 000 som blir matförgiftade i hemmet finns det mig veterligen inga säkra siffror på hur stor andel som är butiksrelaterade respektive relaterade till hemmet.

Vad man däremot vet är att ju bättre butiken jobbar med förebyggande matsäkerhet desto fler och större misstag kan begås i hemmet utan att detta nödvändigtvis måste resultera i en matförgiftning. Låt mig ta ett exempel om tillverkning av smörgåstårta. Låt säga att personalen på grund av otillräcklig handhygien smittar ned smörgåstårtan med Staphylococcus aureus. Tårtan försvaras kylt i butik varför bakterien är ofarlig vid själva inköpet. Dock står tårtan framme allt för länge i rumstemperatur i hemmet varpå nämnd bakterie bildar ett gift. Giftet gör att de som äter av tårtan blir matförgiftade. Så här är det nästan alltid. Mer än en livsmedelsfara måste inträffa för att det ska utvecklas till en matförgiftning. Som i detta fallet med otillräcklig personlig hygien följt av fel förvaring.

Ha De Gott Joakim

Anonym sa...

Hur har du gjort urvalet till din kaffeomröstning?? Det är en från Gevalia, en från Arvid Nordqvist och hela 4 från Zoegas! Det speglar ju inte marknaden. Dessutom är inte Löfbergs med även om jag inte gillar den själv borde den väl få vara med??

Joakim sa...

Anonym: Urvalet gjordes efter det att jag på Twitter och Facebook ställde en öppen fråga till mina "followers" och "vänner" om vilket bryggkaffet de ansåg vara godast. De kaffemärken jag fick på förslag fick här vara med att tävla.

Tack för din fåga.

Ha en fin dag Joakim

Anonym sa...

Hej.

Det är ju jättefint att ha en nollvision för matförgiftningar, men finns inte redan den? Är det någon restaurangägare som tänker "Nu ska jag se till att någon blir sjuk av det jag lagar till."?

/Markus

Joakim sa...

Hej, Markus!

Tack för din kommentar. Kul!

”Det är ju jättefint att ha en nollvision för matförgiftningar, men finns inte redan den?”

Rätta mig om jag har fel men så vitt jag vet har inte Sveriges riksdag beslutat om en nollvisionen för svenskt matsäkerhetsarbete. Motsvarande det beslut som Sveriges riksdag antog 1997 om en nollvisionen för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

”Är det någon restaurangägare som tänker "Nu ska jag se till att någon blir sjuk av det jag lagar till."?”

Finns det nog lika lite av som biltillverkare, busschaufförer och bilförare som tänker: ”Nu ska jag ta ihjäl så många människor som möjligt i trafiken”.

Dessutom bör rubriken inte tas på allt för blodigt allvar. Rubriker är till för att väcka uppmärksamhet. Min förhoppning är att de som läser artikeln i sin helhet förstår budskapet, som inte i första hand är kravet på en nollvision. Jag är ledsen om jag vilselett dig genom min rubriksättning.

Ha De Gott Joakim