2008-12-10

E-nummer - debatt 1

Jag tittade in på den här sidan middagsfrid.se. Hittade hemsidan genom en artikel i DN som du kan läsa här. Bedriften och gåtan att få DN att göra gratisreklam för nämnd hemsida är det bara att gratulera till. Grattis!

Artikeln men så även nämnd hemsida går mest ut på att mat med tillsatser och E-nummer är usch och fy. Farligt rent av. Då måste ju hon som driver hemsidan blivit glad när den tomteröda färgen tog slut i butik. Detta då tomteröd färg är ett enda stort E-nummer.



Sedan kan jag inte låta bli att uppröras över detta med försäljning av produkter och tjänster genom att spela på människors rädslor. För det är vad det handlar om här. Många får för sig att E-nummer är farligt och att dessa bör undvikas till varje pris. I synnerhet om du är mamma ska dessa av djävulen framtagna E-nummer undvikas. Annars är du ju ingen bra mamma. Självfallet.

Nu förhåller det sig inte alls på detta vis. Alla E-nummer är strikt testade. Dessa har utsatts för ännu tuffare test än de läkemedel vi gladeligen stoppar i oss. Naturläkemedel tar jag upp i ett annat inlägg. Detta då dessa oftast inte alls har testats. Är det inte som så att de som stoppar i sig otestade naturläkemedel ofta är samma människor som hatar vetenskapligt testade E-nummer. Logiskt. Slå gärna hål på mina fördomar.

Visst, det är inte rekommendabelt att ersätta morgonjuice med tomteröd julfärg. Om nu någon skulle få julfnatt och få för sig just detta. Däremot skulle vi bli betydligt friskare och leva längre om vi slutade röka, dricka sprit, åt mer frukt och grönt samt mindre av fett och socker. Dessa sanningar är inte är lika intressanta att skriva om då löp som dessa möjligen inte säljer så bra:

”LÅT BLI SNAPSEN TILL JUL”
”JULSKINKAN KAN INNEBÄRA INFARKT”
”NYÅRSCIGARREN DÖDAR DIG”

För den som söker mer information om E-nummer kolla in Livsmedelsverket HÄR.

dn 2 dn3 dn4 dn5 dn6

29 kommentarer:

Anonym sa...

Det du skriver är ju rätt förstås. Man skall väl kanske vara så tydlig att tala om för mammorna att alla "tillsatser" fått ett E-nummer. Detta gäller exempelvis även helt naturliga färgämnen.

Dessutom finns det säkert minst lika många vetenskapliga undersökningar som pekar på att syntetiska färgämnen inte framkallar några reaktioner liksom sådana som hävdar att de gör det. Syntetiska ämnen har kommit till bland annat därför att konsumenten vill ha långa hållbarhetstider och liknande. När vi nu vill tillbaka till endast det "naturliga" skall vi ha klart för oss att hylltider ofta kan bli avsevärt kortare.

x sa...

"Man skall väl kanske vara så tydlig att tala om för mammorna att alla "tillsatser" fått ett E-nummer." Är det verkligen så? Jag tror att med den kunskap vi har idag så skulle flera "ingredienser" E-nummermärkas och en del "tillsatser" skuller förlora sina E-nummer. Eller varför inte E-nummermärka allt ät- och drickbart? Men nej, det skulle nog inte funka... tänk om det kom så strikta rekommendationer för maxintag av tex alkoholer och sockerarter... folk skulle ju svälta! ;)

De flesta vet nog att det är farligt att äta för mkt salt - precis som det är farligt att äta för mycket av, ja vad som helst! Men E-nummer är minsann mycket farligare än salt. Men gul majonnäs är godare än vit majonnäs... Kan man ens generalisera E-nummer på det sättet? Och med tanke på testerna som varje E-nummermärkt produkt genomgår, vore det inte vettigare att slopa ingredienserna i maten istället?

Anonym sa...

Haha... det var jag som återkallade den från samtliga ICA-butiker. Så det är jag som är boven i dramat! Du har så rätt, folk blir nojiga av E-nummer trots att många har dem i skafferiet i koncentrerad form!

Här kommer en kul länk förresten om din favvotjej: http://andwesmiled.wordpress.com/2007/10/18/isabelle-min-framtida-fru/

Joakim sa...

Charlie: Jo jag kan generalisera som jag gör då jag inte gör anspråk på att mitt inlägg är ett vetenskaplig uppsats. Inlägget är mer till för att väcka debatt kring hur sjukt media värderar de risker vi människor utsätts för. Att slopa ingredienserna i maten tror jag inte en sekund på. Jag käkar mycket hellre mat med något E-nummer som är bakteriehämmande än samma mat utan E-nummer fast med Clostridium Botulinum. Man måste väga faror mot varandra här.

Anonym: Håller verkligen med om detta med hylltider. Håller däremot inte med om att det skulle finnas ”lika många vetenskapliga undersökningar som pekar på att syntetiska färgämnen inte framkallar några reaktioner liksom sådana som hävdar att de gör det”. Ett påstående utan substans.

Anonym sa...

Klockrent, äntligen någon som förfånigar denna E-nummershysteri! Sanningen är den att man inte ens kan köpa en citron utan E-nummer, många av dem är naturliga och går inte att undvika.

Kicki sa...

Hej Joakim! Jag tillhör de som är skeptisk mot naturprodukter också. Visst finns det E-nummer som inte är farliga, men många av dem är otillräckligt testade enligt min mening. Om E621 inte vore farligt och man var säker på det, hur kommer det sig på att det inte är tillåtet i barnmat? Bekämpningsmedel är ett annat stort och för allmänheten outforskat område. Jag är misstänksam och skeptisk mot allt som inte är bevisat ofarligt. Mitt förtroende för Livsmedelsverket är ganska lågt. Tack för ditt inlägg om Middagsfrid! Och ja, vi är väldigt glada för gratis-PR i DN!

Helena sa...

Hej!

Vi har också flitigt diskuterat detta fenomen att allt med E-nummer är djävulens avkomma. Men det är väl så att folk inte vet varför tillsatserna finns där och vilken funktion de har, därför är de per automatik farliga.

Sen tycker jag att det är lustigt att fler och fler är rädda för tillsatser samtidigt som konsumtionen av tex lightläsk har ökat. För sötningsmedel är ju ingen tillsats, eller? ;)

Men min kommentar är inte heller en vetenskaplig uppsats, men dock fortfarande en kommentar =)

Joakim sa...

Kicki: Tack för Ditt svar på min blogg. Kul. Det var sunt att du även är skeptisk mot naturläkemedel.

Du skrivet att: "Många av dem är otillräckligt testade enligt min mening". Hur menar du där? Vilka vetenskapliga tester är det du dömmer ut?

Du frågar också: "Om E621 inte vore farligt och man var säker på det, hur kommer det sig då att det inte är tillåtet i barnmat?" Det finns väldigt många livsmedel - vin, gravad lax, sushi, opastöriserad mjölk, salt, honung, spenat, bladselleri, nötter fbara ör att nämna några - som barn bör undvika. Där med inte sagt att dessa livsmedel i rätt mängder är farliga för fullt friska, vuxna människor. Dom små barnen är känsligare vettu. Att dra den enkla pararellen att det som är farligt för barn är även farligt för vuxna visar på kunskapsbrist, tyvärr.

Bekämpningsmedel är inte ett outforskat oområde. Det finns hur mycket vetenskapliga artiklar och rapporter som helst inom detta område.

Vidare skriver du: "Jag är misstänksam och skeptisk mot allt som inte är BEVISAT OFARLIGT." Såg på din blogg att du i veckans matkasse har ingredienser för en kycklingrätt. Om du kan BEVISA att ingredienserna i matkassen är OFARLIGA är jag den förste att gratulera. Där kan det både finnas bekämpningsmedel (pasta, svamp), tungmetaller, farliga bakterier (kyckling,persilja, mynta) som gör konsumenten, dina kunder sjuka.

I vilket fall önskar jag från mitt hjärta fortsatt lycka till med dina affärer. Du fyller ju ett behov, onekligen. Sverige behöver entreprenörer som oss ;)

Helena mitt i smeten sa...

Här är en lista (från livsmedelsverket)på azo-färger. Dessa kan orsaka allergiska reaktioner, men det vet väl de flesta nu för tiden. Kan vara bra att känna till om man är mamma och har överkänsliga barn t ex...

E 102, tartrazin (gult)

E 110, para-orange (gult-orange)

E 122, azorubin (rött)

E 123, amarant (rött)

E 124, nykockin (rött)

E 129, allurarött AC (rött)

E 151, briljantsvart BN (svart)

E 155, brun HT (brunt)

E 180, litolrubin (rött)

Anonym sa...

Jag tänkte bara berätta att
-:i dag har vi tillverkat gravlaxsås på Staffans Paté Bageri,
helt fri från tillsatser vare sig av oss tillsatta eller ingående i någon råvara vi använder.
Det är en tacksam produkt att tillverka.
Svårare blir det när man ska blanda räkor, dill, mm med majonnäs.
Här gäller stora krav både på råvaror, personal, utrustning, lokaler och inte minst kunskap.
Så det är ju faktiskt så att det visar att vi är duktiga på det vi gör, att vi klarar detta
utan att tillföra mer tillsatser än de som ingår i de råvaror vi använder, och dessa behövs.

Att en produkt innehåller många E nummer kan i många fall också betyda att den är väl
sammansatt för att få en så låg dosering som möjligt av tillsatser.
Det är ju inte antalet som är det viktigaste utan mängden som tillsätts och varför de tillsätts.

Om jag använder 55 % färska räkor i min skagenröra skulle väl jag inte vara så dum att
förstöra denna fina råvara med onödiga tillsatser. Det tror jag att de flesta förstår.

Vår skagenröra har en hållbarhet på fem veckor, det är kort tid om man jämför med
liknande produkter och ett tecken på låg dosering av tillsatser.

Och till sist en fråga, när jag tillsätter cognac i min hummerpaté, ska jag deklarera det
som smakförstärkare?

Tack Joakim för att du delar med dig av din kunskap.
Staffan Runius
Staffans Paté Bageri AB

Anonym sa...

Åh, visst. Jag får väl skämmas och böja min nacke. Det är ju bra att nån som vet säkert hur det är på riktigt dyker upp och talar om för mig. Så jag vet.

Bra att ni finns - så att vi MAMMOR och dumma fruntimmer får lära oss att vi inte ska vara så hysteriska av oss.

Matklok - trodde jag i alla fall...

Anonym sa...

Man kan som jämförelse lista hur delar av en innehållsförteckning för en mango skulle se ut: (Från Extraordinary Chemistry of ordinary things)
(alpha)-Terpinolen, Etylbutanoat, 3-karen, etylacetat, etyl 2-butanoat, dimetylsulfide, limonen, cis-3-hexen-1-ol, hexadecylacetat, 1-hexanol, trans-2-hexanal, etanol, dihydro-5-hexyl-3H-2-furanon, butylformat, acetaldehyd, cyklohexan. osv osv osv

Skulle detta stå på en förpackning mangojucie skulle inte så många köpa den.

Sen kommer folk och är rädda för tillsatser, det är helt idiotiskt.

Anonym sa...

komplettering av Helena A:s inlägg. Från den tiden jag arbetade på Bayer Leverkusens Göteborgskontors orderavdelning, så minns jag att de gula färgerna, bland dem 102, tartrazin är allt annat än lämpliga att ha i mat.

Här är en sida som säger mer än vad vi egentligen helst vill veta: "The material works allergy-releasing and is problematic thereby for Allergiker, particularly for persons with allergischen reactions to acetylsalicylic acid and asthmatic. It can lead to breath difficulties, skin excursions, hay fever, blurred seeing and skin marks. Since with allergies gene over Tartrazin anti-bodies cannot be determined, one speaks of a pseudo allergy. Consumer centers advise the child cancer hospital against of the University of Duesseldorf the consumption and consider the material dangerous.

A cross allergy against benzoic acid or aspirin is well-known."
källa: http://www.economy-point.org/t/tartrazin.html

Anonym sa...

I går var jag på jakt efter bröd. Det som jag brukar köpa, utan annat än jäst och salt som tillsats, var slut. Glad i hågen lyfte jag på ett nytt bröd. Det stod med stora bokstäver att det var nyttigt, hmm, men det stod också UTAN konserveringsmedel... Vände på brödet i plast och läste en lista på tillsatser som fick mig att reagera.... inte längre glad.

Det var med det som det är med ett av våra mest populära tunnbröd. Det står att det är enligt gammalt originalrecept. Snälla tala om för mig var i norra Sverige man odlade sojabönor och malde sojamjöl i början av förra seklet?

Joakim sa...

Inger: Tack för Din kommentar. Kul! Gällande Tartrazin (gul) är det riktigt att det kan ge överkänslighetsreaktioner. Därför är det ju utmärkt att tillverkaren måste upplysa konsumenten, genom märkning, när detta har tillsatts i maten. För egen del är jag väldigt försiktig med att okritiskt ta information som jag hittar på nätet som sanningar. Det är väldigt sunt att vara kritisk till all hemsidor som slutar på .org,

Ang. bröd och tunnbrödshistorien. Detta är ju jättebra, tänker. Alltså att vi har en livsmedelslag som säger att producenten måste deklarera allt som finns i brödet. För då kan ju alla andar som heller inte vill ha dessa tillsatsare i sin mat göra precis som du. Välja bort. Så varför uppröras det är ju bara till att välja bort. Konsumentmakt vettu.

Jag vill poängtera att jag inte ohämmat försvarar överdrivet bruk av tillsatser. Mitt inlägg började med kritik mot medias bevakning av faror i livsmedel.

Anonym sa...

När det gäller Tatrazin är färgämnet värre än att det ger överkänslighetsreaktioner som ibland kan vara dödliga. Jag har ju inte tillgång till de säkerhetsblad jag själv använde dagligen 1978-80 och som jag kollat vidare fram till 1995 av eget intresse. MEN Tartrazin är så farligt att det INTE är lämpligt att använda i mjukplaster eller i hårdplaster som skall vara nära livsmedel. Det fanns en hel lång lista på säkerhetsbladen som vi hade att göra med på den tiden.

Sedan låter det så bra att tillverkaren måste upplysa kunden. Tyvärr är det blahablaha. Varför? Hur många farmödrar och mormödrar över 65 tror Du har möjlighet att sätta sig in i alla varianter på namn som kan förekomma med eller utan att även E-nummer nämns på innehållsförteckningen. Verkligheten är den, vilket jag fått lära den hårda vägen genom att min dotter fick astmabesvär trots att jag som mycket insatt, själv astmatiker sedan 12 års ålder, att det är svårt att se på innehållsförteckningarna ÄVEN de innehållsförteckningar som inte har pytteliten stil och kräver förstorningsglas.

Det enda rätta är att ta bort alla onödiga tillsatser, alla skadliga tillsatser kan i normalfallet ersättas av icke astmaframkallande ersättningspreparat. Glöm inte att astma kan och är ofta dödligare än vad statistiken säger. Minns alltför väl hur statistiken för Sverige under 90-talet var klart missvisande. Antalet döda under 10 år var färre än det antal jag själv direkt eller via arbete som vikarierande lärare kände till att konstaterats UNDER 1 (ett år)....

Joakim sa...

Inger: De personer – så väl pensionärer som andra - som inte tål azofärger som tartrazin har troligen full koll på märkningen. Liksom de som inte tål nötter har full koll på märkningen.

Fast återigen jag försvarar inte överdrivet bruk av tillsatser. I synnerhet inte azofärger. Konsumenten – så väl pensionärer som andra - är inte dumma i huvudet utan är fullt kapabla till att göra aktiva val.

Anonym sa...

För att åter ta upp din ursprungliga fråga om hur media tar upp farligheter i livsmedel. Jag förstår att du vänder dig emot sensationsjournalistiken, det tror jag de flesta utav oss gör. Men jag anser inte att det är lösnummer DN m.fl. är ute efter med sina artiklar. Problemet är, och som Mats-Eric Nilsson påpekar, att vi har vant oss vid kemisk mat. Hur den ser ut, luktar och smakar. Ingen idag skulle nog vilja ta bort allt konververingsmedel, men E-numren har fram tills idag invaggat konsumenten i en falsk trygghet. Man har resonerat precis som du; dvs det är testat och godkänt en snäll och duktig man i vit rock som arbetar för mänsklighetens bästa. I takt med att mer och mer komplexa kemiska substanser forskats fram har möjligheterna att ersätta råvarorna med andra substanser ökat. Visserligen dör man inte av dessa, (som du raljerar över) men om forskningen inte kan slå fast att dessa substaner påverkar människan negativt på andra sätt så tar man fasta på det och arbetar med hypotesen att de INTE gör det. Enligt all forskningsetik borde man iaktta försiktighetsprincipen eftersom man inte bevisat vare sig det ena eller andra, men eftersom den vite mannen i den vita rocken inte arbetar för mänsklighetens bästa utan åt en arbetsgivare som vill tjäna pengar ägnar man sig inte åt några försiktighetsprinciper. Resultatet blir (tror jag och med mig många andra, även män i vita rockar) att människor i väst, de är vi som mest äter denna sörja av kemikalier, lider av nya problem som allergier och andra västdominerade sjukdomar samt att vi får barn med svårigheter som inte var lika vanliga förr. Kopplingen till vad vi stoppar i oss känns naturlig, men eftersom inget är bevisat ännu så kan man fortsätta. Skamligt!

För övrigt kan man nu iaktta att producenter slutar att skriva E-nummer på sina varor, istället skriver man ut namnet på tillsatsen. Jag som konsument får svårare att kontrollera vad varan innehåller eftersom namnen är krångliga och heter ungefär samma sak (aluminiumammoniumsulfat eller aluminiumkaliumsulfat), samtidigt som man håller sig till lagen. Fiffigt va?

Nej, problemet är inte att tidningarna uppmärksammar dessa kemiska krämares hantering av våra livsmedel. Problemet är att många fortfarande sitter fast i gamla vanföreställningar om den idealistiske kemisten som forskar fram nya läkemedel till mänskligheterns fromma. Expertsamhället är dött. Se dig omkring! Titta i TV-sofforna, där sitter ingen expert längre (där sitter proffstyckare som inte kan mer om atomforskning än du och jag), eftersom de har straffat ut sig. De har avslöjats för många gånger som betalda quislingar för de multinationella företag vars verksamhet de oftast är satta att granska.

Nej, vakna. Det är dags att ge kunskaperna tillbaka till folket. Kunskaperna om mathygien, tillagning och var maten kommer ifrån. Det är dags att sluta tro på kemisternas betalda lögner och börja samla sin egen kunskap.

Anonym sa...

Makalöst är ordet!
Kan inte låta bli att reagera på Joakims senaste kommentar på Ingers inlägg. Menar du på fullt allvar att det ska ingå som riskanalys för en vanlig människa att maten jag köper i affären kan innhålla kemiska substanser som kan innebära att jag dör?!! Hur vet man det i förväg? Ska alla människor gå och testa sig? Ska 85-åriga senila Gudrun be att få syna innehållsförteckningen på den smaklösa matlådan hemtjänsten kommer dragande med varje dag? När jag slaktar mina egna kor, plockar min egen sallad och syltar mina egenplockade bär vet jag vad som finns i dem, till och med om jag är dum i huvudet nog att bespruta min sallad. I det samhälle vi lever vi idag vet jag alltså inte ens om jag överlever middagen. Trots att allt är "testat" och garanterat ofarligt. Dum i huvudet är nog ingen, men det får vara nog med ansvar på konsumenten!! Ta bort ALLT som inte krävs för att hålla baktierierna i schack!! Att fylla maten med en massa "dynga" och sedan säga till konsumenten att det är upp till honom eller henne att göra aktiva val tycker jag är lite väl magstarkt och naivt. Makalöst var ordet!

Joakim sa...

Till Anonym1:

Hej!

Tack för ditt långa inlägg. Kul! Tyvärr måste jag rätta dig då du upprepar att E-nummer har godkänts av ”den vite mannen i den vita rocken som inte arbetar för mänsklighetens bästa utan åt en arbetsgivare”. Detta är fel. Tillsatserna som används har godkänts av European Food Safety Authority (EFSA). Med andra ord har de vetenskapliga testen betalts av alla oss skattebetalare inom EU. Detta då EFSA har som huvuduppdrag att skydda oss konsumenter inom EU. Här kan du läsa på mer: http://www.efsa.europa.eu

Dessutom pågår ett intensivt internationellt samarbete där JECFA spelar en mycket viktig roll. JECFA (Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives) är en oberoende expertgrupp som arbetar under FN-organen FAO och WHO. Om JECFA har bedömt en tillsats som icke acceptabel är det mycket osannolikt att EU-kommissionen skulle kunna acceptera den.

Däremot håller jag verkligen med dig om att ”det är dags att ge kunskaperna tillbaka till folket. Kunskaperna om mathygien, tillagning och var maten kommer ifrån.”

Ha De Gott Joakim

Joakim sa...

Till Anonym2(för övrigt är det meningslöst att du är anonym då JAG kan se vem du är):

Du skriver:
”Menar du på fullt allvar att det ska ingå som riskanalys för en vanlig människa att maten jag köper i affären kan innehålla kemiska substanser som kan innebära att jag dör?!!”

Svar:
Nej detta menar jag verkligen inte. Detta då vetenskaplig riskanalys enligt HACCP redan har utförts av EFSA åt oss konsumenter inom EU. Bra va. Se föregående inlägg av mig.

Anonym sa...

Joakim, Du är faktiskt ute och cyklar när det gäller Tartzin, liksom när det gäller nötter. Vilket i och för sig inte förvånar mig. Min egen erfarenhet är nämligen den att det är lättare att få livsmedelstillverkare att ta till sig fakta, som många av dem känner till fast av olika skäl undvikit att nämna, OCH snabbt ändra produkterna, än det är att få någon på Livsmedelsverket att ta till sig samma fakta.

OK för att ta det sista först. Vad Du och många inte nämner, är att en som är allergisk mot nötter kan vara det ÄVEN mot muskotnöt som ju inte är en nöt. Väldigt vanligt förekommande och eftersom Livsmedelsverket försöker få det till att alla som är nötallergiker känner till det, så inträffar allvarliga incidenter på regelbunden basis.

Om Du går ut och tittar på de livsmedel som säljs i svenska, observera svenska inte alls så förekommande i Danmark, Tyskland eller England där Livsmedelsverkets motsvarigheter har varit tuffare, så förekommer olika former av det som en nötallergiker SKALL undvika ofta i svenska livsmedel. Jag talar av egen erfarenhet.
Som framkom i allergiutredningen, som Livsmedelsverket verkar ha glömt är korsreaktionerna vanliga och allvarliga.

Sedan till Tartzin, försöker Du inte blanda bort korten? Eller menar Du att Du inte känner till kemiska reaktioner när du förvarar sura produkter i gulplast? Om Du inte gör det måste det ju betyda att Du inte känner till allvarligheterna i att använda Tartzin i matprodukter som antingen själva är eller vid tillredningen får motsvarande förändring av PH-värdet. Om Du inte känner till det, hur skall då ens de mest kunniga astmatiker för att inte tala om far- och mormödrar göra det?

Joakim sa...

Ledsen att behöva säga det men dina strider mot Livsmedelsverket får du hålla på din egen blogg. Du insinuerar att jag skulle komma från Livsmedelsverket Detta är fel. Du ser spöken. Jag är entreprenör och Livsmedelsingenjör med tio års erfarenhet av matsäkerhet.

Gällande det du skriver om muskotnöt hänvisar jag till Livsmedelsverkets hemsida som du når genom ett klick HÄR

Sedan jämför du med en kemisk reaktion i en gul platsbunke med möjliga reaktioner i människokroppen efter att inmundigat en sur mat rätt med tartzin (?). En sådan jämförelse talar för sig självt, tyvärr.

Från Livsmedelsverkets hemsida: ”En livsmedelstillsats får endast användas om den godkänts för det specifika livsmedlet i fråga. Det innebär att ett godkännande för en tillsats aldrig kan ges generellt. Den som vill använda en ny tillsats eller en tidigare godkänd tillsats till en ny livsmedelsgrupp måste ansöka om godkännande hos EU-kommissionen. ” Läs mer genom ett klick HÄR.

För egen del väljer jag att lita mer på Livsmedelsverket samt EFSA:s samlade expertis än på dig, en SO-lärare. Sorry!

Således kommer vi aldrig kunna komma överens, men alla är ju fria att tycka vad de vill. Bra så.

Riktigt God Jul Joakim

Anonym sa...

Intressant debatt, och lärorik för mig med en gastronomisk vinkel på temat. Måste bara kommentera Staffan Runius inlägg om skagenröran som han poängterar "bara" håller i fem veckor. Här skulle jag säga lite av problemet ligger. Jag tror honom när han säger det, men jag vill inte ha en fem veckor gammal skagenröra i min macka, även om den rent vetenskapligt inte är hälsovådlig. Jag garanterar att den inte smakar bra. Tyvärr har tillsatser också blivit en enkel genväg för lata och ekonomifokuserade. Vi behöver bättre kunnande om smak och kvalitet för komma ur den rådande gastronomiska nalfabetismen.
Jag tycker det vore rimligt att också debattera varför maten smakar som den gör.Men det är min uppgift i debatten.
Vem vill egentligen ha en fem veckor gammal skagenröra om man vet hur en nygjord röra smakar?
Kolla gärna länken http://www.vinochgastronomi.se/kategori/korkat-men-nykokt/
Magnus

Anonym sa...

Givetvis kan jag skriva under på det jag inför på bloggen. I hastigheten uppfattade jag att det bara gick att klicka i anonym eller registera sig på något sätt. Eftersom jag inte ville krångla med registrering blev det två olika anonyma alias.

Anonym 1 och 2
;-)

Anonym sa...

Problemet är att "ingen" verkar laga mat nuförtiden. Då hade vi inte ens behövt E-nummerdebatten. :) Jag är i grunden kemist och inser att en del E-nummer står för askorbinsyra/C-vitamin och annat naturligt och bra. Men varför ha i en massa tillsatser? Själv försöker jag köpa ekologiskt, laga maten själv och använda så lite konstgjort som möjligt. Margarin t.ex. skulle jag aldrig få för mig att köpa. Kanske kan bli en margarin- och smördebatt här också? :)

Joakim sa...

Till Käthe: Exakt för VEM är det ett problem att ”ingen” längre verkar laga mat? Vad är det för fel på margarin?

Anonym sa...

Om margarin:
http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/livsmedel/fettdebatt/matfettidx.htm

Anonym sa...

Det är riktigt att alla E-nummer som används i mat är väl kontrollerade och testade av bl.a. Livsmedelsverket. Vad som inte testas är hur blandade E-nummer påverkar oss en nog så viktig detalj som förbises.